Det ska vara kul!

Jag är så glad att jag har lagt så mycket jobb på grunderna och verkligen kämpat på och inte bara hoppat upp och ridit på Argus som man gärna gör annars. Det har gett utdelning och gör att, när man väl tar ett ridpass, det känns helt underbart att rida en unghäst som inte alls känns sådär grön och vinglig!
Visst att vi behöver jobba på mycket, framförallt det där med att gå bakom lod och rulla upp sig, men vi är på en utmärkt väg har jag känslan av. Argus har äntligen förstått att man inte behöver ligga på bettet eller dra emot, han förstår sidförande hjälper och släpper halsen direkt när man tar i tygel/ töm. Det går utmärkt att driva på också, framförallt i töm när man befinner sig på marken. Men när man sitter på ryggen på honom så blir det lite för mycket att öka tempot och han blir förvirrad, det har han rätt till också.

Han har inte orkat galoppera, och framförallt fatta en balanserad galopp, i töm heller innan och vi har tränat som dårar på detta. Beröm, beröm, beröm och tusenochelva försök senare så verkar det har gett resultat.
NU äntligen kan man börja att kräva en mer kontrollerad form på hästen och försöka få honom att jobba ordentligt över ryggen och få med sig bakdelen, men Argus gillar fart och fläkt så det blir inga problem det.

Vi fortsätter grundarbetet från marken med några sporadiska ridpass för att kontrollera lite utbildningsståndpunkt uppifrån. Skynda långsamt, som det så fint heter.
Blev mycket hoppsugen också, speciellt när Argus igår verkligen sög tag i krysset som stod på banan och blev väldigt besviken när vi styrde förbi det...

Jag kan inte riktigt beskriva känslan av att äntligen få sitta och känna på sin häst i alla gångarter under rättvisa förutsättningar. Man har liksom köpt honom för det han var då, en ettårig liten hingstunge med rätt härstamning och inställning till livet. Gångarterna visade sig ju såhär bra lite senare och man vet aldrig hur de väl känns jämfört med hur de ser ut!
Argus känns mycket större att rida än han är, jag tycker inte att han är så högställt men när man sitter upp blir det faktiskt tydligare och en liten "ååh"känsla infinner sig...
Galoppen är, trots ganska okontrollerad och obalanserad, bärig och vägvinnande.

Jag skulle kunna skryta hur länge som helst om denna fina hingst! Nu är det ännu mer dags att spara ihop till en ny sadel i läder, i galopp har den börjat röra sig lite nu (det var några hårstrån som blev vikta under sadeln) och Argus har ju lagt på sig om magen. Så vi håller tummarna att mitt extrajobb ger betalt! Men det ser lovande ut, tjänar man 700kr på 10 dagar med bara någon halvtimmes jobb vid datorn, så har vi en fin liten peng över till sadeln snart...