30 september 2010

Kvällsdepp

Ja, nu var det min tur att deppa lite igen. Känns som det har gått ett tag sedan sist och egentligen har jag ingenting att vara deppig över heller.
Men ibland tvivlar man om man är inne på rätt väg, jag gillar min häst otroligt mycket men ibland blir man lite less på nedlåtande kommentarer.

Är rätt irriterad på mig själv för att jag inte har Argus i bätte hull nu. Med den lilla buken och vinterpälsen så ser han ju mer ut som en söt liten lull-ponny än en dressyrhäst. Samtidigt behöver han ha både päls och hull (inte riktigt såhär mycket dock) när han går på lösdriften.

Jag brukar inte ha svårt för att stänga ut de dumma kommentarerna annars, men just idag kommer alla de små sakerna tillbaka och jag har inga bra svar för en gångs skull.
Klart jag ska utbilda min häst i dressyr, och han gör framsteg varje gång vi tränar, det är bara jag som inte hinner likamycket som jag skulle vilja och det är också jag som vill ta det lugnt med tanke på Argus ålder.
Risken att få bråttom finns, att ha en "färdig häst" att presentera när människor utifrån ser honom, istället för den här ungspunten som har sina "dåliga dagar". Till de dåliga dagarna räknar jag dagar då han saknar framåtbjudningen och orken pga träningsvärk och andra yttre faktorer. Hästen i sig har inga bekymmer, det är bara JAG i min dumma bubbla som vill hoppa över det där sega. Ändå är det självförvållat, segt blir det när han har fått gå 2 dagar i sträck med för lite variation.

Gnäll gnäll gnäll, vad ska det vara bra för.

Jag skulle bara bli glad om jag slapp att bortförklara lång päls och mage och bristande kondition med hästens ålder, alla tror han är äldre än Argus faktiskt är. Får utomstående inte veta att han bara är 3 år och under utbildning så skyller de alla ovannämnda faktorer på rasen. Nej tack, det klarar vi oss bra utan!

Jag ska bannemig försöka få någon att filma nästa vecka eller i helgen så får ni se hur han har utvecklats. Kanske bara jag som är hemmablind...
Slutsvamlat, ändå ingen aning vad jag ville ha sagt. (Förutom att jag gillar min häst)

5 kommentarer:

  1. Han är ju en riktig pudding ju!
    Skit i kommentarerna och bida din tid eller vad man säger....äsch, du förstår.
    Det är du som förstår din häst bäst och har lyckats matcha honom till att bli en godkänd hingst. Jag vet inte hur det är i fjordingvärlden men för halvblod är det en jättegrej att bli godkänd hingst.
    Själv har jag ju en häst som har hängbuk, revbenen syns på henne och det finns inte tillstymmelse till muskler i ryggen. Hon har dessutom en stor ink på ganaschen som nog måste opereras bort. Folk skulle nog kunna tro att jag inte sköter mina hästar men de skulle bara veta hur mkt tid och engagemang man lägger ner. Just nu syns det inte men jag är övertygad om att en vacker dag kommer hon skina som den vackra svarta diamant hon är :) Det gäller att ha sitt mål klart för sig för då är det lättare att skita i kommentarer.
    Jag är iaf verkligen imponerad över dig och din hingst!

    SvaraRadera
  2. Jag känner så igen mig! Vill så himla mycket och helst skulle Ariel visas upp igår (...) i perfekt skick. Men det finns tid till det och det gäller att härda ut. Det är därför jag sysslar med distansritt, eller endurance som det så passande heter på engelska.

    I onsdags när jag skulle rida ut på Ariel ställde jag upp henne vid pallen, hon stod som en staty hela tiden medan jag satt upp och fixade med allt. Sedan vände jag mig till det andra ekipaget och sade att jag ville ta det lugnt då Ariel är så ung. Ryttaren frågade då, "Jaha är hon unghäst?" Varvid jag svarade att hon var tre och ryttaren blev väldigt chockad. "Men hon är ju så lugn och snäll!" Det är sådana stunder man skall njuta av. :-)

    Var nere och deppig en stund, men kom sedan tillbaka upp! :-D

    SvaraRadera
  3. Vännen, BRY DIG INTE! Precis som Ellinor skriver så är ju även din häst är väluppfostrad och en riktig underbaring. Titta på div. "vanligt" ridfolk som inte ens klarar av att vara ute på promenader med sina 3 åringar strax innan inridning. :-O DET är katastrof! Skit i om han kan göra galoppombyten eller piruetter, det viktigaste är att han är välhanterad - det kommer underlätta er väg såååå mycket! Det andra får ta sin tid. ♥ :) Kram

    SvaraRadera
  4. Ignorera alla negativa kommentarer och fokusera på alla fina kommentarer du fick efter treårstestet!

    SvaraRadera
  5. Tack för er uppmuntran! Känns bättre idag, det var ingen djup svacka som tur var. Skönt att höra att fler lider av dessa symtom ;)

    SvaraRadera