Ridpass!

Idag fick jag ett ryck efter all träning för mig personligen och tyckte det var dags för ett litet ridpass. Det var varmt och svettigt men en nyskodd häst som kommer springandes i hagen kan man inte bara låta stå ibland...

Sadeln ligger okej men börjar nog bli lite smal, jag måste kolla över andra möjligheter. Hur som helst så gick vi först 3 varv på banan så Argus kunde vänja sig vid sadelgjorden och det var naturligtvis inga problem. Han sneglade lite kär bort mot kossorna på ett fält intill men skötte sig exemplariskt som vanligt.

Uppsittningen var lugna puckar, han har lärt sig vart han ska stå och hur man beter sig och då står han snällt och väntar på kommando för anridning.
Argus och jag skrittade lite volter, diagonaler och plockade med några bommar som låg där. Att lyfta på fötterna med skor gick nog lite lättare än vanligt tyckte han!
Jag vill inte nöta på honom för mycket innan han har fått bättre grundflås med hjälp av tömkörning och longering så jag testade för skojs skull några varv i trav på rakspår och volt, halter naturligtvis och efter 15 minuter också en galoppfattning på kommando.
Tänk vad glad matte blev när snällaste Argus som aldrig galopperat under sadel fattar galopp (även om det blev "fel" galopp) och sedan saktar ner så snällt så efter några språng.
Det fick definitivt räcka för den duktiga lilla hingsten!

Vi skrittade ut förbi hagen med 3 valacker där Argus gnäggade försöksvis men efter en tillrättavisning (jobb tillåter inga gnägg) så fortsatte han snällt, förbi stallet bort på vägen några hundra meter. Att göra halter ute och vända hem var också lugnt och sansad, mötande bil likaså.
Istället för att skritta direkt till stallet, dit Argus ändå ville gå, så red vi upp mot huset och hälsade på M.
Innan huset gick det ett sto i hagen och Argus var ju tvungen att prata en gång till och taktade 3-4 meter. Men återigen var det bara att avbryta med ett bestämt "nej" och rida vidare.
Vid huset var hundarna ute och sprang omkring och det var roligt att se att Argus inte glömt bort Astor som alltid var med innan, så hundarna brydde han sig inte ett dugg om. Avsittning och hemgång med massor beröm blev det, finaste hästen!