10 december 2009

Den perfekta hästen finns inte?

Nu blir jag lite putt. Jag har stor respekt för duktiga ryttare som exempelvis Kyra, ingen tvekan att hon kan sin sak och har mycket fina hästar i träning.
Detta är INGEN kritik mot en världsstjärna som hon är men när jag sitter och läser i hennes bok (Dressyr med Kyra) så skriver hon på flera ställen "dessa övningar utgår från den perfekta hästen, men den perfekta hästen existrerar inte".
Nu kan väl detta uttalande tolkas på olika sätt men vad är felet med alla tusentals hästar som finns, om ingen av dessa är perfekt?

Jag blir besviken, detta visar bara ännu tydligare skillnaden mellan tävlingsryttaren och en sådan som inte skyllar på hästen om saker och ting inte går bra. Varför annars finns det duktiga utbildare som får sina hästar att visa samtliga GP program helt fria, utan tyglar, sadel osv? Dessa hästar har sällan en exteriör som ger rätt förutsättningar, men med rätt träning och tålamod, samt VETT så kan alla lära sig, utan tvång.

Skulle jag tro på alla dessa utbildningsböcker som finns, som den andra boken jag läser igenom igen (Den motiverade dressyrhästen, Fritz Stahlecker) så har jag stora problem.
Enligt den boken har Argus inte klarat de första intelligenstesten, som är att rätta till benen på spö-pek. Detta gällde främst bakbenen i boken, men man kan peta hur man vill, Argus vägrar i 70% att flytta det påpekade benet. Därmed sägs hästen i fråga vara intelligent handikappad, då detta är en så pass enkel övning ;)
ger jag upp för det och lägger mig och gråter? Nej.

För vi har klurat ut ett annat sätt som är mer naturligt och som Argus förstår, då Kan han flytta respektive ben och ställer sig jämt på alla 4. Så hade jag trorr boken hade jag väl gett upp innan jag hade hunnit fundera ut ett fär oss bättre sätt.
Därmed inte sagt att ena metoden är rätt o den andra fel, men alla hästar är individer och behöver olika tekniker för att lära sig samt olika lång tid på sig.

Jag hittar minst likamycket användbart i träningsförslagen för den unga hästen, som fungerar även för oss.
Jag hoppas att jag kan kombinera det som passar just oss, från Kyra och Fritz och gärna även från Honza Blaha och Perignon och liknande duktiga människor ute i hästvärlden.

Det känns som vi har kommit en himla bra bit på vägen och jag säger: vilken häst som helst kan vara perfekt, på området den har mest fallenhet för, där den kan utveckla sin personlighet, där den med lite stöd kan göra de allra tuffaste sakerna.
Det FINNS den perfekta hästen, det är jag 100% säker på. För min perfekta häst står hemma i sin hage...

3 kommentarer:

  1. Men om du tar tex. tävlingsryttare som Kyra mfl. så är ju dem intresserade av att prestera med sina hästar - tävla och vinna! De är sällan intresserade av att lära sig hur hästen fungerar som individ, hur man får den lydig (för dressyr som tävlas ger inte lydiga hästar) osv. Detta är människor som är intresserade av just själva tävlandet (detta är ju väldigt vanligt bland ryttarna/hundförarna i detta landet. Jag nämner hund också eftersom det är det andra djurslaget jag sysslar med)- inte av att lära sig hästens språk, signaler etc.

    Jag själv är ju väldigt intresserad av att lära mig kommunicera med min häst, utan en massa krusiduller. Rak och ärlig kommunikation. Genom att lära mig detta, kan jag lära mig hur jag ska göra för att Charlie ska lyda min minsta vink. Om jag uppnår det med honom är ännu oklart, men jag ska ge det ett ärligt försök! ☺

    En kompis berättade om en artikel hon läst, skriven av en känd western profil. Där frågade han alltid sina nya kursare "Kan din häst stå uppbunden?" Ja, blev ju i stort sett alltid svaret. Då omformulerade han frågan "Kan din häst stå uppbunden vid ett träd i skogen i 5 timmar?" Nej, fick han till svar. "Då kan inte din häst stå uppbunden". Detta baseras ju på ovillkorligt ledarskap. "Säger" (kommunicerar är kanske ett bättre omrd) jag stanna, så ska hästen stanna. "Säger" jag kom, så ska hästen komma. OAVSETT VAD! Den ska göra det nu och den ska lyda. Men först är det ju då min uppgift att verkligen lära hästen hur jag som människa beter mig och tydligt visa vad jag vill. Otydlighet är livsfarligt! Då brister kommunikationen och djuret kommer ifrågasätta dina ledaregenskaper...

    Sådär, det var en liten novell av mig! ;O)

    SvaraRadera
  2. Bra tankar som vanligt Lotta! Jag förstår ju också att det är skillnad mellan dressyr och dressyr, men just där ligger mitt bekymmer. Alla dessa duktiga dressyrryttare har fortfarande problem i vardagen för att de inte kan hantera hästarna, ska det behöva vara så? Suck säger jag bara...

    SvaraRadera
  3. Precis, jag håller med. De borde väl vara så pass duktiga att de klarar av att reda ut en "svår" häst utan att rida med sporrar, starka bett eller genom att hästskötaren leder den i kedja fram till framridningsbanan... Dem ryttarna vet hur man lär hästen att utföra vissa "rörelser" (läs: konster), men de vet inte hur man hanterar häst.. Då får man ex. vända sig till westernfolket istället om man vill lära sig häst på riktigt..

    SvaraRadera